Glad Påsk!

USCapitol_-_Presidential_Inauguration-post
Presidentinvigningen i USA
januari 17, 2017
sunset-channel-water-evening-500px
SVERIGE 7:14 – En uppmaning till bön för Sverige inför valet 2018
januari 23, 2018

”Se på Sion, våra högtiders stad!” (Jes 33:20)

Det är en enorm välsignelse att fira Påsk ”på plats” i Jerusalem. Det var ju här som undret hände…

”Nu har hans nåd blivit uppenbarad, när vår Frälsare Kristus Jesus har trätt fram. Han har gjort slut på döden och fört fram liv och odödlighet i ljuset genom evangeliet.” (2 Tim 1:10)

Vilket underbart glatt budskap vi har! Ingenting kan mäta sig med evangeliet. Påskens budskap är så enormt. Messias kom ut ur graven som den förstfödde från de döda. Dödens makt är bruten. Vi har ett evigt hopp!

Det här budskapet har blivit så mycket starkare och mer levande för mig här på plats i Israel ju mer jag studerat våra judiska rötter. Vi äter enbart osyrat bröd hela den här veckan i Israel, det bröd som så starkt talar om vår Frälsare och symboliserar det eviga uppståndelselivet. Varje gång vi äter en måltid den här veckan så påminns vi om detta.

Det är så fantastiskt att göra detta i hela sju dagar, även om det inte alltid är så tilltalande för köttet. De flesta israeler längtar allt ivrigare efter vanligt bröd under påskveckan för varje dag som går. Men det står: ”Under de sju dagarna ska man äta osyrat bröd. Inget syrat ska man då se hos dig, och det får inte finnas surdeg hos dig någonstans i landet.” (2 Mos 13:7) I varenda livsmedelsaffär i Israel (förutom i de arabiska) så måste man ta bort allt vanligt bröd och täcka över all mat som innehåller något syrat. En stark påminnelse under sju dagar om den frälsning Gud berett genom att Messias tog alla våra synder på sig och gjorde oss osyrade. Paulus skrev:

”Rensa bort den gamla surdegen så att ni blir en ny deg, för ni är osyrade. Vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.” (1 Kor 5:6-8)

Det osyrade bröd man äter är enligt rabbinskt påbud genomborrat med små hål, precis som det står ”Han var genomborrad för våra överträdelsers skull.” (Jes.53:5). Det är också ”fårat”, som såren på Jesu kropp efter piskslagen. ”Han var …slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.” (Jes.53:5). För det tredje är det osyrat bröd. Jäst är ju en symbol för synden och vår gamla natur som gör oss uppblåsta. Det osyrade brödet är helt platt. ”Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.” (2 Kor.5:21). Slutligen kallas det för ”betryckets bröd”. Det har blivit bränt i ugnen. Jesus gick igenom lidandets ugn för oss! ”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad.” (Jes 53:4)

Matza

Det var detta osyrade bröd som Messias bröt och sa: ”Detta är min kropp, som utges för er. Gör detta till minne av mig.” (Luk 22:19) Detta bröd äter man under hela påskveckan i Israel när man är hungrig, inte bara vid en speciell religiös ceremoni. Det är en underbar upplevelse att hela tiden göra detta till minne av Messias och bli påmind om det nya livet vi fått genom honom. Det är som ett enda långt, välsignat ”nattvardsfirande” under sju dagar.

Det står skrivet: ”Av degen som de fört med sig ur Egypten bakade de osyrade brödkakor. Ty den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.” (2 Mos 12:39) Inget av Egyptens gamla “jästkultur” som påminde om livet i träldomen fanns med i degen. Den var helt ny, gjord samma kväll som man strukit blodet på dörrposterna. En symbol på korsfästelsen av vår gamla natur och det nya liv vi fått genom frälsningen i Lammets blod.

Den gamla jästkulturen gör att brödet smakar mycket bättre. Men det gör också att brödet snabbt blir dåligt. En förruttnelseprocess sätts igång. Brödet möglar efter några dagar och börjar lukta illa. Det osyrade brödet står sig däremot i princip hur länge som helst under rätt omständigheter. En bild på på det eviga, odödliga livet vi fått genom Messias. Det syrade symboliserar det gamla livet och världens begär. Det kan smaka bra för stunden men förgår.

”Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.” (1 Joh 2:15-17)

Omerräkningen

Dagen efter Påskdagen då Messias uppstod från de döda, så börjar också räkningen av de 50 dagarna mellan Påsk och Pingst, den s.k. Omerräkningen. ”Femtio dagar ska ni räkna, fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett nytt matoffer åt Herren.” (3 Mos 23:16) Varenda kväll efter solnedgången under dessa femtio dagar dagar så räknar man: “Idag är det första dagen, idag är det andra dagen, idag är det tredje dagen” osv ända fram till Pingst den femtionde dagen. Efter räkningen varje kväll ber man sedan Psalm 67:

”För sångmästaren, med stränginstrument. En psalm, en sång.
Må Gud vara oss nådig
och välsigna oss.
Må han låta sitt ansikte lysa
över oss, sela,
så att man på jorden lär känna dina vägar,
bland alla hednafolk din frälsning.
Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
Folkslagen må glädja sig och jubla,
ty du dömer folken rätt
och leder folkslagen på jorden. Sela.
Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
Jorden ger sin gröda,
och Gud, vår Gud, välsignar oss.
Må Gud välsigna oss
och må alla jordens ändar
frukta honom.”

Den här räkningen under de femtio dagarna motsvarar vår vandring med den Uppståndne Herren då vi får växa i gemenskapen med honom fram till den fulla mognaden med Andens utgjutande på Pingstdagen.

”Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar lät sig ses av dem och talade med dem om Guds rike. …’Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande. …När pingstdagen [den femtionde dagen] hade kommit var de alla samlade. Då kom plötsligt från himlen ett dån.’” (Apg 1:3-5; 2:1-2)

Under dessa femtio dagar mellan Påsk och Pingst mognade lärljungarna i vandringen med Messias. Då uppståndelsen ägde rum var de totalt misslyckade, tvivlande och livrädda, instängda bakom låsta dörrar. Dagarna innan hade de bråkat med varandra om vem av dem som var störst för att sedan alla överge sin Mästare och fly. Men steg för steg förvandlades de under de femtio dagarna till att bli en enhetlig skara, frimodiga som unga lejon, redo att träda fram inför hela Israel och offra sina liv för att bära ut evangeliet till jordens yttersta ändar. Jesus hade förklarat för Petrus strax innan han förrådde honom: ”Dit jag går kan du inte följa mig nu, men längre fram skall du följa mig.” (Joh 13:36)

Pingsten, den femtionde dagen, är kulmen och avslutningen på påskfirandet. ”Femtio dagar ska ni räkna.” Låt oss räkna varje dag, vandra med den Uppståndne i en daglig gemenskap och förvänta oss en underbar ny Pingst av kraft och genombrott detta år! ”De var svaga men fick kraft, de blev starka i strid och drev främmande härar på flykten.” (Heb 11:34) Låt oss varje dag be den bön som lärjungarna med stor säkerhet också bad varje dag under dessa femtio dagar:

”Må Gud vara oss nådig och välsigna oss. Må han låta sitt ansikte lysa över oss, sela, så att man på jorden lär känna dina vägar, bland alla hednafolk din frälsning.” (Ps 67:1-3)

Glad Påsk! Han är uppstånden!

“Because He lives…”

Lars Enarson

Comments are closed.